Säkerhetskontroll DE

Vid uppkörningen börjar du med att göra en säkerhetskontroll av bussen och släpet.
Från och med den 1 april 2011 togs kravet på funktionsbeskrivning bort vid körprovet. Istället ställer trafikinspektören frågor om ett eller flera moment i säkerhetskontrollen. Den som kör upp ska då kunna motivera vad han eller hon har kontrollerat och varför.
Man ska även kunna beskriva vilka risker och vad konsekvenserna kan leda till vid fel och brister på fordonet. Samt så ska man kunna föreslå åtgärder för felen, även om sådana fel inte har upptäckts vid kontrollen.

Du får använda en checklista vid säkerhetskontrollen men den får bara beskriva vad som ska kontrolleras inte hur kontrollen går till.

Trafikinspektören väljer ut något eller några av punkterna nedan som du får kontrollera. Grundprincipen är att en komplett säkerhetskontroll ska genomföras första gången provet görs.

  • Belysning, blinkers, reflexer och signal.
  • Vindrutetorkare och spolare.
  • Styrsystem.
  • Bromsar.
  • Däck, fälg och hjulbultar.
  • Stänkskydd.
  • Vätskor (tex spolarvätska och motorolja).
  • Varningssystem.
  • Backspeglar.
  • Rutor.
  • Last (säkring, placering, mängd, registreringsbevis).
  • Dörrautomatik / nödöppning.
  • Säkerhetsutrustning.
  • Färdskrivare.
  • Katastrofbromswire.
  • Broms och elanslutningar till släpvagn.

Innan du kör iväg ska du även ställa in stol, huvudstöd, ratt, speglar och bälte.

Transportstyrelsens föreskrifter för körprovet för behörighet DE TSFS 2011:17

Säkerhetskontroll CE

Vid uppkörningen börjar du med att göra en säkerhetskontroll.
Från och med den 1 april 2011 togs kravet på funktionsbeskrivning bort vid körprovet. Istället ställer trafikinspektören frågor om ett eller flera moment i säkerhetskontrollen. Den som kör upp ska då kunna motivera vad han eller hon har kontrollerat och varför.
Man ska även kunna beskriva vilka risker och vad konsekvenserna kan leda till vid fel och brister på fordonet. Samt så ska man kunna föreslå åtgärder för felen, även om sådana fel inte har upptäckts vid kontrollen.

Du får använda en checklista vid säkerhetskontrollen men den får bara beskriva vad som ska kontrolleras inte hur kontrollen går till.

Trafikinspektören väljer ut något eller några av punkterna nedan som du får kontrollera. Grundprincipen är att en komplett säkerhetskontroll ska genomföras första gången provet görs.

  • Belysning, blinkers, reflexer och signal.
  • Vindrutetorkare och spolare.
  • Styrsystem.
  • Bromsar.
  • Däck, fälg och hjulbultar.
  • Stänkskydd.
  • Vätskor (tex spolarvätska och motorolja).
  • Varningssystem.
  • Backspeglar.
  • Rutor.
  • Last (säkring, placering, mängd, registreringsbevis).
  • Färdskrivare.
  • Kopplingsanordning.
  • Broms och elanslutningar till släpvagn.

Innan du kör iväg ska du även ställa in stol, huvudstöd, ratt, speglar och bälte.

Transportstyrelsens föreskrifter för körprovet för behörighet CE TSFS 2011:15

Säkerhetskontroll BE

Vid uppkörningen börjar du med att göra en säkerhetskontroll.
Från och med den 1 april 2011 togs kravet på funktionsbeskrivning bort vid körprovet. Istället ställer trafikinspektören frågor om ett eller flera moment i säkerhetskontrollen. Den som kör upp ska då kunna motivera vad han eller hon har kontrollerat och varför.
Man ska även kunna beskriva vilka risker och vad konsekvenserna kan leda till vid fel och brister på fordonet. Samt så ska man kunna föreslå åtgärder för felen, även om sådana fel inte har upptäckts vid kontrollen.

Du får använda en checklista vid säkerhetskontrollen men den får bara beskriva vad som ska kontrolleras inte hur kontrollen går till.

Trafikinspektören väljer ut något eller några av punkterna nedan som du får kontrollera. Grundprincipen är att en komplett säkerhetskontroll ska genomföras första gången provet görs.

  • Belysning, blinkers, reflexer och signal.
  • Vindrutetorkare och spolare.
  • Bromsar.
  • Styrning.
  • Hjul och däck.
  • Backspeglar och rutor.
  • Kopplingsanordning.
  • Katastrofbromsvajer.
  • Elanslutning till släpvagnen.
  • Säkring av last.

Innan du kör iväg ska du även ställa in stol, huvudstöd, ratt, speglar och bälte.

Transportstyrelsens föreskrifter för körprovet för behörighet BE TSFS 2011:13

Bil med tungt släp (BE)

Förarbehörighet BEFör de allra flesta transporter med släpkärra efter personbil, räcker det med ett körkort med behörigheten B. Har man däremot en större bil och ett större släp kan behörigheten BE krävas.

Uppgifter om hur tungt släp du får dra med din bil, finns i registreringsbeviset för din bil.

Följande krav måste uppfyllas för att få körkort med behörighet BE:
• Du måste ha körkort med behörighet B.
• Du har körkortstillstånd utfärdat för förarbehörighet BE. För tillståndet måste du betala en prövningsavgift på 220 kr. Körkortstillståndet gäller i fem år.
• Du är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i minst sex månader.
• Du har fyllt 18 år.
• Du har avlagt godkänt förarprov (kunskapsprov och körprov) för personbil med tungt släp.
• Du har inget körkort som är utfärdat i någon annan stat inom EES-området (Ett sådant körkort går dock att byta ut mot ett svenskt körkort).

Förarbehörighet BE – Personbil med tungt släp ger dig rätt att köra följande fordon
• Personbil (totalvikt max 3 500kg) med tungt släpfordon (totalvikt över 750 kg om släpets totalvikt är över bilens tjänstevikt).
• Traktortåg och tung terrängvagn i yrkesmässig trafik.
• Alla fordon som gäller för B-behörighet.

Bränsleförbrukning

Att köra ekonomiskt och sänka bensin kostnaden

Föraren kan till stor del påverka bränsleförbrukningen. Genom att följa nedanstående råd sparar du både pengar och minskar belastningen för miljön.

– Undvik kraftiga accelerationer och inbromsningar (vilket även minskar däckslitaget).
– Låt inte motorn gå på tomgång när du vet att bilen ska stå stilla längre än 1 minut.
– Kör inte på låga växlar för länge (det går exempelvis även ibland att växla direkt från 1:an till 3:an).
– Kör inte med vinterdäck under sommartid detta leder direkt till att bränsleförbrukningen ökar.
– Kontrollera att du har rätt lufttryck i däcken.
– Ta bort lastbågarna eller takboxen när de inte används.

Avgaser

Avgaser innehåller flera tusen olika ämnen varav många är skadliga för både människa, djur och växter.
För att kraven på mängden skadliga ämnen som släpps ut genom avgaser ska kunna hållas måste moderna bilar vara utrustade med en katalysator. Katalysatorn minskar mängden skadliga ämnen i avgaser med 80-95%

Körning med släp

Körning med släp

Bygelkoppling

Det finns två typer av bygelkopplingar:
-Olagrade släpvagnskopplingar, denna koppling sitter direkt fastskruvad i dragbalken utan lagringar och kan användas för alla typer av släpvagnar.
-Lagrade släpvagnskopplingar, denna koppling sitter lagrad i dragbalken. Lagringen består ofta av gummi eller nylon och är till för att dämpa stötar och ryckningar från släpet. Lagrade släpvagnskopplingar får ej användas på enaxlade släpvagnar.

Kulkoppling

Denna typ av koppling är vanlig för lättare typer av släp tex små släpkärror, båttrailers m.m.
Kulan som sitter på dragbilen är antingen 50 eller 60 mm i diameter och kulskålen som kopplas till kulan sitter på släpets dragstång. Dragbilens kula utsätts ständigt för förslitning p.g.a friktionen från släpvagnen, förslitningen på kulan får maximalt vara 1 mm.

Fällknivsverkan

Vid en hård inbromsning kan dragfordonets hjul låsa sig vilket kan medföra att släpets bakända skjuts åt sidan så att hela ekipaget viker sig.

Om fällknivsverkan uppstår ska man genast släppa bromsen och försöka räta upp ekipaget genom att accelerera.
Fällknivsverkan kan även uppstå med fordon som har ABS-bromsar, undvik därför omkörningar i halt väglag och fartökningar i kurvor.

Hästtransport

Vid körning med hästtransportsläp bör du vara extra uppmärksam på:

– Kontrollera alltid före körning att släpets bakläm är ordentligt stängd och låst.
– Starta mjukt och bromsa mjukt. Håll ett ordentligt avstånd till framförvarande bil så att en hård inbromsning kan undvikas om framförvarande bil plötsligt minskar farten.
– Kör mycket sakta i tvära kurvor då släpvagnens tyngdpunkt annars kan förändras med vältning som följd.
– Undvik fordonsköer p.g.a avgaserna och kör inte för långa sträckor i taget utan att titta till hästarna.

Pivåkoppling

Släpvagn som kopplad med dragkrok har s.k pivåkoppling. Kopplingen består av en vändskiva som sitter på dragbilen och en pivåtapp (”king pin”) som sitter på släpet.

Det är mycket viktigt att denna typ av koppling hålls ren från fett och smuts då det annars kan leda till oönskade köregenskaper (OBS! En teflonbelagd vändskiva ska ej vara insmord).
Vid funktionsbeskrivningen hos vägverket ska du känna till:
-Slitage på pivåtapp (kingpin).
-Känna till låsanordningen för flyttbara vändskivor.
-Känna till riskerna med dåligt insmorda vändskivor (samt att teflonbelagda vändskivor ej ska vara insmorda).
-Kunna avgöra när kopplingsanordningen är låst och säkrad (slagit till och spärrad).

Placering av last på släpvagn

På en släpvagn gäller det att placera lasten så att kultrycket (den vikt som släpvagnens kulhandske trycker på bilens dragkula) inte överstiger den vikt som står skriven på kulhandsken.
Kultrycket kan mätas med en kultrycksmätare men det bästa värdet för kultrycket varierar beroende på bilmodell (detta ska vara angivet i bilens instruktionsbok).

Spoiler

En spoiler används ofta vid höga släpvagnsekipage såsom vid körning med en husvagn. En korrekt monterad spoiler kan förbättra bränsleekonomin då vindmotståndet minskar. En spoiler ökar också körstabiliteten i fordonskombinationen.
Spoilern får endast vara monterad när ett släpfordon dras.

Spännband

Spännband av syntetfiber är det vanligaste förekommande surrningsmaterialet.
Spännbanden har ofta ett antal längsgående streck vilket anger brott-styrkan (varje streck motsvarar 1 ton, så ett spännband med tre sträck har en brott-styrka på 3 ton).
Om surrningen liggar mot skarpa kanter är det viktigt att skydda surrningen mot nötning.
Även vajer eller kätting kan användas som surrning. Om kätting används måste den vara av minst klass 5 med kort eller halvlång länk.

Oavsett vilken surrning som används måste en surrnings hållfasthet minst vara dubbla lastvikten.

Märka ut last

Om last skjuter ut mer än 1 meter baktill måste den märkas ut. Om det är dagsljus måste lasten märkas med en flagga eller tygbit och under mörker med en röd lykta och röd reflex, reflexerna ska vara placerade så att dessa återkastar skenet från andra fordons halvljus.

Utskjutande last framtill måste alltid märkas ut om inte lasten skjuter ut mer än 1 meter och är väl synlig.
I dagsljus med en flagga eller tygbit och under mörker med en vit lykta och vita reflexer.

Utmärkning av släp

Om man blir tvungen att ställa en släpvagn på en väg med dålig belysning måste släpvagnen utmärkas på följande sätt:

– Släpets lyktor måste vara tända (både fram- och baktill).

– Om släpet saknar lyktor måste släpvagnen i alla fall utmärkas på den sida som vetter ut mot vägen. Där måste en lykta med vitt- eller gult ljus placeras framtill och en som visar rött ljus måste placeras baktill.

– Om det inte är möjligt att ordna någon belysning för släpvagnen måste släpet flyttas från vägen så snart som möjligt. Om släpet inte kan flyttas omedelbart måste varningstrianglar sättas ut.